Kommunen slutar betala för färjorna

Jan Utbult (KD) i stor intervju

Nordöarna får sämre färjeförbindelser när Öckerö kommun drar bort en halv miljon kronor i subvention av Nordöleden. Samtidigt lovar kommunstyrelsens ordförande Jan Utbult (KD) att fortsätta trycka på hos statliga Trafikverket för bättre förbindelser. Men gensvaret har hittills varit svagt.

Närmare 1 000 personer skrev på namninsamlingen för tre öars överlevnad – och bättre färjeförbindelser till och från Hyppeln, Rörö och Knippla.

Listorna lämnades över till kommunalrådet Jan Utbult i slutet av november förra året.

De tre ö-rådens syfte var att ge Öckerö kommun ytterligare stöttning i kontakterna med Trafikverket.

Så vad har hänt sedan dess. Har du haft användning för materialet Jan Utbult?

– Det har vi verkligen haft. Vi har haft ett möte med Färjerederiet tillsammans med ö-råden där vi tagit upp frågan.

Hur gick det?

– Det gick bra, med bra diskussioner. Mötet resulterade i att Trafikverket ska genomföra en åtgärdsvalsstudie för genomlysa behoven och hur trafiken kan organiseras på bästa sätt.

Vad förväntar du dig av den?

– Det återstår att se. Men Färjerederiet hänvisar till att det finns begränsade ekonomiska resurser. Även om de vill köra fler turer räcker inte pengarna till.

Vad kan kommunen göra mer för att trycka på i frågan?

– Jag vet att ö-råden också agerar genom Skärgårdarnas Riksförbund, som bland annat driver frågor om tillgänglighet och färjetrafik.

Finns det något mer Öckerö kommun kan göra?

– Vi fortsätter förstås föra fram de argument som finns. Vi ser, precis som ö-råden, hur viktigt det är att färjeförbindelserna fungerar för att människors vardagsliv ska kunna fungera. Det gäller förstås alla kommunens öar.

Men får du något gehör hos Trafikverket?

– De hänvisar som sagt till att pengarna inte räcker till mer trafik. Nordöleden är också en udda del av Färjerederiets verksamhet.

De tre ö-råden anser att Färjerederiet inte lever upp till de funktionella krav som ställs på den här typen av kommunikationer. Kraven handlar om hur man ska kunna leva sina vardagsliv med jobb, fritid, sjukresor med mera.

Delar du den bedömningen?

– Jag kan inte riktigt ta ställning till det, och är inte helt insatt i hur de funktionella kraven ser ut. Men det är väldigt bra att ö-råden driver frågan och jag ser gärna att de konkretiserar det ytterligare.

Är det argument som kommunen och ö-råden kan arbeta fram tillsammans?

– Det är absolut en möjlighet.

Kommunen drar in sitt bidrag

Men samtidigt som ö-råden och kommunen försöker sätta tryck på Färjerederiet för bättre förbindelser försämras de nu genom kommunens eget agerande. Den politiska majoriteten strök 500 000 kronor ur årets budget. Det var pengar som tidigare användes för att köpa till färjeturer utöver Färjerederiets leverans.

Varför det?

– Det handlar om turer med väldigt få resande. Vi måste prioritera kommunal kärnverksamhet och kan inte längre subventionera färjorna. Det är statens ansvar att driva dem.

Är det inte motsägelsefullt att tala om hur betydelsefullt det är med fungerande kommunikationer – och sedan försämra dem genom egna kommunala beslut?

– Vi måste arbeta med hårda prioriteringar för att skapa balans i Öckerö kommuns budget. Kommunen har en åldrande befolkning och står inför stora ekonomiska utmaningar under de närmsta åren

I ö-rådens argumentation finns ett samband mellan skatteintäkterna, befolkningsutvecklingen och hur väl kommunikationerna fungerar. Det var en bärande del av de argument som fördes fram i samband med namninsamlingen.

Om kommunikationerna försämras blir det kanske svårare att bosätta sig här. Då försämras kommunens ekonomi ytterligare?

­– Kommunikationerna är förstås jätteviktiga. Men det är inte kommunens roll att skattesubventionera kollektivtrafiken.

Hyppeln, Rörö och Knippla har flera år bakom sig med stadigt minskad åretruntboende befolkning.

Men just nu finns en stark trend där barnfamiljer flyttar ut från storstäderna till naturnära boenden i grannkommunerna. Det hänger också samman med bostadsprisernas utveckling.

Trenden med distansarbete gör storstädernas pendelorter till stora vinnare. Ser du möjligheterna i det perspektivet?

– Det är en stor möjlighet för Öckerö kommun. Vi behöver bygga mycket mer bostäder för att ta vara på det intresse som finns för att flytta hit. Det pågår sådana utvecklingsprojekt även på Nordöarna. Och vi vill förstås att fler ska gå från att vara sommarboende till att också skriva sig på öarna, och betala skatt här i kommunen.

Men då har väl kommunikationerna stor betydelse för om det ska vara möjligt?

­­– Det stämmer förstås. Vardagslivet måste fungera.

Ibland hör man spekulationer om att kommunpolitiker sagt saker som kan tolkas som att kommunen helst inte vill att antalet helårsboende på de mindre öarna ska öka – eftersom det också ökar trycket på kommunal service.

Ligger det något i det?

– Nej det gör det inte. Vi vill ha fler som bor här och betalar skatt i kommunen och vi vill förstås att alla öarna ska utvecklas.

Attraktion för besöksnäringen

De genuina och attraktiva skärgårdsmiljöerna är en viktig del av marknadsföringen av Göteborgsregionen, både för besöksnäringen och i jakten på kompetens och investeringar till näringslivet. Där har de tre unika nordöarna också en roll att spela.

Särskilt om kommunikationerna fungerar.

Det ser Jan Utbult också som en stor möjlighet för kommunen.

– Hela Öckerö kommun är en tillgång för besöksnäringen, och vi är en del av Göteborg & Co:s marknadsföring. Under senare år har vi också sett en stor ökning av besökare på öarna.

Frågan om färjetrafiken drivs nu vidare på olika sätt. De tre ö-råden tar kontakter bland annat på riksdagsnivå.

Trafikverkets utlovade åtgärdsvalsstudie påbörjas sannolikt under 2022. Utfallet är osäkert. Jan Utbult hoppas att det ska visa att transportsystemet behöver utvecklas. Men ytterst är det en resursfråga.

Nordöleden är en så kallad allmän färjeled. Det betyder att den är en del av det statliga vägnätet där Trafikverket har ansvaret, till skillnad mot en del andra förbindelser som är kommunala eller regionala angelägenheter.

Frågan om Nordöledens status avgjordes genom ett regeringsbeslut i slutet av 1999.