Två män med röjsågar, längst ut på Sandtången, är inte en ovanlig syn på Hyppeln. Ö-borna och Samhällsföreningen har satt en ära i att hålla naturen öppen och tillgänglig. Men de här männen är ute i ett alldeles speciellt ärende. Utskickade av länsstyrelsen röjer de undan hoten mot en av Hyppelns raraste växter – i öns stora artrikedom.
Här bedrivs skyddsarbete för att ge den rödlistade ettåriga örten Kustgentiana bättre förutsättningar för artens överlevnad.
Så här beskrivs växten på artfakta.se som drivs av Sveriges Lantbruksuniversitet:
Kustgentiana är en helt kal ört, som dör efter blomningen. Blomkronan är vanligen fyrflikig, blåviolett och med fransar i pipmynningen. Blommorna pollineras av humlor, men om sådan pollination uteblir, har arten god förmåga till självpollination. Blomman omsluts av två breda foderflikar och två smala, delvis dolda.
Frukten är en kapsel som öppnar sig i toppen och innehåller ca. 50–90 små runda frön. Stjälken är enkel eller grenig och 5–10 cm hög, med motsatta blad; blommor utgår från bladvecken. Stammen, liksom varje gren, avslutas med en blomma.
Och vad är det då som gör förekomsten av Kustgentiana på Hyppeln så värdefull? Av informationen på Artbanken framgår att örten är ovanlig överallt, och har minskat mycket starkt i hela sitt utbredningsområde.
Det hänger ihop med strukturomvandlingen av jordbruket som började redan på 1920-talet. Kustgentiana var vanligast i Västkustens småskaliga jordbrukslandskap där det också fanns djurhållning med slåtter och bete på ogödslade marker. Sådana miljöer finns det inte längre så många kvar av.
Den bästa åtgärden för att bevara Kustgenianan är att ordna med betesdjur. Helst sparsmakade betesdjur, till exempel får och häst, som undviker de beska plantorna. För närvarande finns det dock inga sådana på Hyppeln.
En annan åtgärd är att öka växtens spridningsmöjligheter i landskapet genom att röja bort tjockt gräs och växtlighet som försvårar fröspridningen. Igenväxning av landskapet beskrivs som ett av de stora hoten.
