BILDER: Anders Lindroos
Från klipporna på Hyppelns västsida kan man ofta uppleva fantastiska skådespel. Men föreställningen en morgon i maj 2025 var något utöver det vanliga. I närheten av Stora Pölsan sågs åtta späckhuggare på matjakt.
Det var fågelskådare på Rörö som först upptäckte det unika gästspelet av de stora valarna. Strax därefter siktades de långväga gästerna även från Hyppelns klippor. När larmet gick kastade sig naturfotografen Anders Lindroos i sin snipa hemma på Öckerö.
Med guidning från fågelskådarna lyckades han lokalisera valarna och ta fantastiska bilder på det mäktiga skådespelet.
Han räknade till åtta individer varav flera kalvar.
–Trots storleken på späckhuggarna var de svåra att se på avstånd från båten. Vid Stora Pölsan uppehöll de sig en stund och verkade jaga fisk, berättar han på sin Facebooksida, där han också har publicerat en video av valarna på nära håll.
Späckhuggare är den största arten i delfinfamiljen (källa: Wikipedia). Hanar blir vanligen 8,5 meter långa men stora individer kan närma sig tio meter. Honorna är någon meter kortare.
Det är alltså verkligt stora djur som uppehåll sig så nära Hyppelns klippor. Vanligtvis väger varje individ mellan tre och fyra ton. Redan vid födseln väger kalven omkring 180 kilo.
Späckhuggarna är lätta att känna igen på sin vita buk och de vita fläckarna på sidan och ovanför ögat. Ryggfenan kan vara närmare två meter hög. I munnen finns mellan 40 och 56 vassa tänder. Som artens namn antyder är de inte vegetarianer. De lever mest på stimfisk och sälar. Och de jagar i flock. Men de kan också ge sig på andra delfinarter och större valar.
– Men späckhuggarna i norra Europa lever främst på fisk. De jagar inte så mycket säl, säger Ingemar Åhlund, fågelskådare som bor på Hyppeln och fick glädjen att tidigt se flocken efter att fågelskådarna på Rörö hört av sig till honom.
Späckhuggarnas hemvist är framför allt ishaven. De trivs i kustnära och kalla vatten. Besöket i maj 2025 var inte första gången som späckhuggare setts jaga i Skagerrak och norra Kattegatt. Men det är ändå en mäktig naturupplevelse som få människor på våra breddgrader får vara med om.
Om man nu inte råkar stå på en klippa längts ut på Hyppeln, och ha med sig skarpa ögon och helst en bra kikare.
